Sektgemenskap och attackdykning
Nu är vi i Tulum och har så varit i 4 dar. Dagarna här följer ett ganka simpelt mönster. Man vaknar, åker till beachen, åker hem från beachen, vilar lite på rummet, går ner och äter nåt på hostelet (burn your own BBQ) och så avslutar man dagen med socialt umgänge och lite (eller mycket) öl. Sen är det samma visa igen.
Hostelet vi bor, Weary Travelers (vi har diskuterat vad Weary betyder, kan nån upplysa oss?), är bra och med genuin sekt/kommunist/kollektiv-känsla. Alla verkar känna varandra, måltiderna intas gemensamt och varje dag åker man till stranden tillsammans med en, av Hostelet hyrd, buss. Där ingår livemusik, då en skäggig Hippie med rasta och Bob Marley-komplex plinkar på sin gitarr och manar till allsång. Det enda som inte är bra är vårt rum. Ett alldeles för varm betong-cell med möglig fläkt och hårda sängar.
Igår höll vi på att få med oss en medresenär till Belize, dit vi drar imorrn. Sebbe, en 28-årig söderbo som verkar ha sett de flesta ställen, och reser runt här själv. Han hade bilat runt i 9 dagar i sällskap av två kvinnliga tyskor, som han liknande vid spjutkasterskor. Han var trött på både dom och att titta på gamla Maya-ruiner, och tyckte Belize lät trevligt. Denna reseplanering skedde dock under inverkan av både tequila och Corona, och spikades definitivt efter ett vad som gick ut på att Ugge klättrade upp i en 6 meter hög kokospalm. Han kom ner igen efter att en kvinna i baren förklarade att: “Very dangerous, señor!”. Idag hade vår svenske kompis dock ändrat sig. Kanske är han redan infångad av den Wearianska sektgemenskapen. Och den är svår att motstå.
Idag fick vi äntligen arslet ur och tog en promenad upp till Maya-templen som ligger en bit upp från den vanliga bechen. Det var typ 40 grader varmt och vandringen tog nästan musten ur oss. Dessutom sprang det massa ödlor överallt (iguaner, legauaner och allt vad det heter), vissa ganska stora, och vi bara väntade på en attack. Vi kunde se löpsedlarna framför oss. “Svenske turisten chockad över dödsödleattacken.Brodern: ‘Han var snäll’ “. Men aftonbladet får skriva om nåt annat för vi klarade oss oskadda hela vägen ner till den lilla stranden som ligger alldeles nedanför ruinerna.
Imorrn drar vi som sagt til Belize. Där äter man kyckling med bönor och ris och ägnar sig åt aktivteter såsom badning, solning och inte så mycket mer. Om det händer nåt mer spännande än så lär ni få reda på det här inom kort!
Lite nya bilder ligger nu uppe också. Alla från Tulum-trakten. Bilden med ett spräckt cyklop är resultatet efter Ugges imitation av en attackdykare under en snorkeltur. Tur att han aldrig gjorde lumpen.
13 Januari 2008, 13:26 (Lokal tid)
Av: Patrik
Bilder till den här texten
Direktlänk till Flickr för större bildformat (och eventuella bildtexter) »
Kategorier
Om resan
2 bröder som var trötta på brunt slask och isvindar tog sitt förnuft till fånga och åkte till Mexiko i början på januari, med förhoppning om att ta sig hela vägen ner till Panama, och till sist återvända hem till ett fågelkvittrande april. Trots obefintliga kunskaper i spanska och kraftiga brister i planeringen hoppas de klara sig bra. Hur det gick kan du läsa om och titta på här.
Kommentarer
Öhman säger:
Hej Hej!
Fint att ni lever och har det bra.
Det är i princip sommarvärme här hemma nu, kretsar runt 4-5 plus under dagarna. Men det är ändå ganska rått och murrigt.
Jag tror att iguaner är det samma som leguaner, fast den engelska varianter. Ja, inte den engelska rasen men språkets motsvarighet.
Ni säger att ni inte är rädda för varken ödlor eller krokodiler, ni kanske borde utmana dem på en dödskamp så får vi se om ni är så tuffa sen.
Nu går jag till sängs, 12-timmars arbetsdagar och gymcomebackande gör mig trött.
Au revoir!
16 Januari 2008, 14:11
Viktor säger:
Theresa> Jag vill påstå att jag lyckades. Jag skulle göra ett graciöst svandyk från båten vi åkte ut i. Men jag landade på magen och ansiktet istället och råkade spräcka hela cyklopet men såg det inte förrän jag kom upp. Jag antar såhär efter att det är tur att jag inte blev blind.
15 Januari 2008, 18:49
Patrik säger:
Angående bilderna. Om man vill se större varianter eller få en bättre överblick kan man göra det direkt på Flickr.
http://www.flickr.com/photos/engborg-travels
Farsan > Ingetdera. Vi har faktiskt gått upp runt 10 (eller tidigare) nästan varenda dag. Så ingen utmattning här, än iaf.
Mamma > Hundarna verkar ta musten ur er. Om ni behöver semester så är ni välkomna hit!
Vi kommer att uppdatera oftare i fortättningen. Nu är vi i Belize och här har vi internet på rummet. Det hade vi inte i Mexico. viktor håller just på att avsluta dagens inlägg.
Annelie > Det är lika bra på riktigt som det ser ut på bilderna!
Lycka till med brädan nu. Om du knäcker den är du skyldig mig massvis med vin!
15 Januari 2008, 15:58
annelie säger:
Men jag dööör! vilka fina bilder!!(= Ni verkar verkligen ha det super bra. Jag kan meddela att jag var o hämtade brädan till slut..tack än en gång!! kram!
14 Januari 2008, 15:34
Mor säger:
Skönt att få höra lite livstecken från er. det var ju ett litet tag sen. Ni verkar se ut att ha det ganska bra och vädret verkar ganska behagligt. Vi har faktiskt sett solen här hemma ett par gånger sista veckan.
Igår fick vi hämta ut Gordon på polisstationen i Flemmingsberg efter att han hade varit på rymmen i 4 tim och han hade inget halsband på sig. Stackars Dexter var alldeles deprimerad när han var borta.
Kramar på er båda och skriv lite oftare.
14 Januari 2008, 11:17
Theresa säger:
Gud vilka härliga bilder...man blir ju bara lite avundsjuk.
Viktor - Hur lyckades du (misslyckades) med attackdykningen?
Kram från kusinen
14 Januari 2008, 06:39
Farsan säger:
Låter som ett hårt dagsprogram i Tulum.
Weary = trött eller utmattad. Frågan är om det är vid ankomst till eller avresa från hostelet.
Fina bilder igen!
14 Januari 2008, 01:02