Damn you, guidebook
Ursäkta avbrottet. Men på det senaste skitstället vi bodde på hade dom varken internet eller datorer. Just det, skitställe. Jag kan skriva betyget redan nu.
Isla de Ometepe (En ö)
Min första nolla. Visst var Isla de Ometepe bättre än Belize City, som visserligen fick ett högre betyg än det här. Men då mina betyg delvis bygger på förväntningar jag har innan en viss plats blir det inte högre den här gången.
Det började i söndags. En solig dag med dom bästa av förutsättningar. Vi åkte från Granada (en för övrigt annan skitstad) i hyfsad tid för att hinna till ön innan mörkret, då färjorna skulle sluta gå. En timmes färja med många bra foton senare anlände vi. På färjan mötte vi förresten av en incident våra engelska vänner igen och humöret var på topp. Från hamnen bestämde vi att minibuss var det bästa alternativet för att komma till den sidan av ön där vi hade bestämt oss för att slå läger, och så fick det bli.
När vi väl kom fram började vi ana vart det här skulle luta. Minibussen dit var nog det mest spännande som hände under dessa två dagar. Förutom den extrema tristessen som rådde, var det storm 24/7, giftdjur precis överallt och riktigt risiga restauranger. Jag vet inte hur länge jag orkar beskriva Ometepe, för jag blir på lite dåligt humör när jag pratar om den här ön.
Dom enda jag hur som helst kan rekommendera den här ön för, är nog djur- & naturfantaster. Massor av apor, hästar, exotiska fåglar och till och med stora, äckliga giftspindlar fanns här. Vi fick syn på en på väg hem från middagen första kvällen. Stor som en hand ungefär. Vidrig syn, men det blev desto roligare när jag inte sa något till Patrik som var högst en centimeter från att trampa på den.
Nu till Granada. En ganska okej stad i sig, med fina och färgglada byggnader. Men men skräp överallt och med ingeting att göra förutom en häst- och vagntur runt staden gjorde även detta till ett tråkigt besök med ett par, i princip bortkastade dagar. Dom missvisande bilderna (11 sista, de 12 första är från León) gör staden inte alls rättvisa utan det är faktiskt sämre än det ser ut. Detta bevisar bara vilka duktiga fotograder vi är.
Så, damn you, guidebook. Dessa två ställen stog ju till och med med bland höjdpunkterna över hela Centralamerika…
12 Februari 2008, 16:56 (Lokal tid)
Av: Viktor
Bilder till den här texten
Direktlänk till Flickr för större bildformat (och eventuella bildtexter) »
Kategorier
Om resan
2 bröder som var trötta på brunt slask och isvindar tog sitt förnuft till fånga och åkte till Mexiko i början på januari, med förhoppning om att ta sig hela vägen ner till Panama, och till sist återvända hem till ett fågelkvittrande april. Trots obefintliga kunskaper i spanska och kraftiga brister i planeringen hoppas de klara sig bra. Hur det gick kan du läsa om och titta på här.
Kommentarer
Pontan säger:
Jag håller med Martin, va fan är bilderna på giftspindlar.
13 Februari 2008, 15:11
Öhman säger:
Ni kommer överlyckliga över beskedet att era föräldrar bestämt sig för att döpa om Dexter till Ometepe för att för ni alltid ska minnas den ljuva ön.
För övrigt tycker jag att hestdroskan ser urkul ut och att bilden med er och palmen bakgrunden är den bestaste bilden jag sett på denna blogg. Ni ser så glada ut!
Jag undrar även om allt snack om tokspindlar och giftdjur är snicksnack eftersom jag ännu inte sett några bildbevis på dessa monstruösa kreatur...
13 Februari 2008, 02:57
Farsan säger:
Ja det var verkligen en tragisk reseberättelse. Man gäspar sig igenom hela bildalbumet också. Ni ser lite bleka ut tycker jag. Är det vitaminbrist?
12 Februari 2008, 22:23